Jag tittar tillbaka…

… jag är barn. Jag ser familj, jag följer spår, har en enda arbetsuppgift- leka.  Jag ser mörker, jag ser för mycket, jag ser frågetecken. Jag växer. Färger av identitetssökande, ansvar, samt fler frågetecken. Jag har resonerat med Gud. Flyttade hemifrån och blev vuxen. Jag visste allt men det dök upp fler frågetecken. Jag älskade, jag hatade, jag skapade historier. Jag lärde mig, jag segrade men jag förlorade. Jag ser fortfarande frågetecken. Jag sökte, jag fann mening, jag fann vänner, passion i  det jag gör, frihet i tanken. Jag ser frågetecken. Jag har reflekterat, livet, meningen, varför?  

Jag har accepterat, livet som frågetecken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s